Välj en sida

[vc_row][vc_column width=”1/3″][divider line_type=”No Line” custom_height=”50″][image_with_animation image_url=”4548″ animation=”Fade In” img_link_target=”_self”][/vc_column][vc_column width=”2/3″][vc_column_text]Här nedan följer ett utdrag ur Patrik Hernwalls skrift från 2011 om att kommunicera med bilder[/vc_column_text][divider line_type=”No Line” custom_height=”20″][vc_column_text]

Vad har bilder med läs- och skrivutveckling att göra?

[/vc_column_text][vc_column_text]Att tolka, skapa och kommunicera med bilder är en central läs- och skrivförmåga i ett samhälle med alltmer visuella uttrycksformer. Dessutom kommer barnets kompetens att tolka bilder långt före den typografiska textförståelsen.

Exempel på bilders komplexitet och funktion är pekböcker eller tv-program för barn. Redan i mycket tidig ålder hanterar barn bildmaterial som de tolkar och förstår långt innan de får ut något meningsfullt av typografisk text.

I skolans kursplan för ämnet svenska används termen ”ett vidgat textbegrepp”, vilket utöver skrivna och talade texter också omfattar bilder. Det betyder att svenska inte bara är läsning utan också lyssning, filmtittande och betraktande av bilder. Ett multimodalt berättande innebär att eleven ska sträva efter att analysera och argumentera för olika slags texter och medier. Detta avspeglas också i de nationella proven.

Varje form av mediebaserad modalitet (bild, typografisk text, rörlig bild, ljud, färg med mera) har sina specifika uttryck och specifika läsarter. Men i en kultur som vår samtida, där dessa modaliteter blandas, skapas ständigt nya uttrycksformer och villkor för att läsa, tolka, förstå, kommunicera och ”skriva”.[/vc_column_text][vc_column_text]

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/1″][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/1″][/vc_column][/vc_row]