Välj en sida

[vc_row][vc_column width=”1/1″][image_with_animation image_url=”4182″ animation=”Fade In” img_link_target=”_self”][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/1″][divider line_type=”No Line” custom_height=”20″][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/1″][vc_column_text]

Tänk om Karl den 12 hade ett Instagramkonto?

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/2″][vc_column_text]

Detta är del ett i en artikelserie om vad olika resurscentra för film gör i Sverige. I detta reportage får vi möta filmpedagogen Elisabet Jonsved, 35 år, från Medioteket i Stockholm.

Medioteket är en pedagogisk resurs för Stockholms kommunala skolor och förskolor. De erbjuder fortbildningar, stöd och rådgivning i ämnesutvecklingsfrågor, biblioteksservice, bild- och ljudmedia, tjänster och resurser i flera olika ämnesområden. Medioteket tillhör Avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa.

Efter cirka ett år på Medioteket anser Elisabet sig fortfarande vara ny på jobbet. Fördelen med detta  är att man ser på saker och ting ur andra perspektiv än de som varit där länge. Elisabet är van att vara ny på jobbet då arbetsmarknaden går mot kortare och kortare anställnings-kontrakt.

Hon trivs bra med sitt varierande jobb som filmpedagog. Lärarfortbildningar, filmworkshops, och broschyrmakande är några av de sysslor som fyller hennes arbetsdagar.
Allt detta tar mycket tid att förebereda. Långa svarstider från skolorna och osäkerhet om ett evenemang ska bli av skapar frustration.

[/vc_column_text][/vc_column][vc_column width=”1/2″][image_with_animation image_url=”4183″ animation=”Fade In” img_link_target=”_self”][vc_column_text]

Elisabet Jonsved, Filmpedagog

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/2″][vc_column_text]

För att underlätta bokning och information om deras utbud har de skapat 10 färdiga filmworkshopförslag där skolorna direkt ser vad som erbjuds. Givetvis så går alla utbildningar att skräddarsy också utifrån beställarens önskemål.

“Varm i hjärtat” blir Elisabet när hon hör att barnen börjar använda filmiska termer under hennes workshops. Detta blir ett kvitto på att barnen börjar lära sig berätta med filmens språk. “När dom kan grammatiken kan dom ge sig på större projekt” säger Elisabet med entusiastisk röst. Barnen tar till sig detta nya inlärningsätt snabbt och vågar prova sig fram till olika lösningar medan lärarna oftast vill ha skrivna instruktioner innan de sätter igång med filmandet.  Många har dock lätt att ta till sig tekniken och ofta på lärarutbildningar får Elisabet höra hur enkelt det var.
Den i tid kortaste workshoppen är populärast. Detta på grund av den tidsbrist som råder i skolorna och eller olika prioriteringar inom ämnesfördelning.  Elisabet vill ha kontinuitet i filmundervisningen och att det ska vara en självklar del i undervisning i skolan och inte bara gör enstaka nedslag i skolorna.

[/vc_column_text][/vc_column][vc_column width=”1/2″][image_with_animation image_url=”4184″ animation=”Fade In” img_link_target=”_self”][vc_column_text]

Workshop med Medioteket

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/2″][vc_column_text]

Elisabet funderar ofta över de ekonomiska skillnaderna eller prioteringarna inom skolorna i samma kommun. Vissa har stora resurser att lägga ner på filmundervisning medan andra skolor till och med får spara in på varmvattnet på toaletterna. Beror detta endast på ledningen i skolan eller är det ett strukturellt problem inom Stockholms kommun att de finansiella medlen delas olika?

Om hon själv skulle få förändra något så skull hon införliva MIK-begreppet, medie- och informationskunnighet redan på lärar-utbildningen samt att film som arbetsform inte bara sorteras under ämnet bild.

På frågan om vad hon tror om framtiden blir hon fundersam och undrar vilka egenskaper vi ska ge barnen i skolan. Vi skulle behöva ett helhetstänk där barnen använder tekniken på ett självklart sätt. Vi behöver hitta nya sätt att lära ut. Vad skulle hända om man på historielektionen skapade ett fiktivt Instragramkonto med Karl den 12 som användare? Vad skulle han berätta om och hur skulle barnen förhålla sig till detta inlärningssätt? Här förenar vi samhällskunskap, historia och bild i samma projekt. Då allt blir mer sammanvävt i samhället borde skolan också förändras utifrån detta.
Med nästan passionerad röst berättar Elisabet om projektet med FN-filmen där elvaåringar gör sina röster hörda om mänskliga rättigheter. Hon brinner för att lyfta fram åsikter och göra framför allt barns röster hörda.

[/vc_column_text][/vc_column][vc_column width=”1/2″][image_with_animation image_url=”4185″ animation=”Fade In” img_link_target=”_blank” img_link=”http://filmivasterbotten.com/vaff/”][vc_column_text]

Fundersam

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/2″][vc_column_text]

Vi hoppas med denna artikelserie att du blivit mer inspirerad att skapa filmpedagogiska projekt och vet vilka resurser det finns för dig som arbetar med filmpedagogik. Ta kontakt med ditt regionala resurscentra och se vad de kan göra för dig.

[/vc_column_text][/vc_column][vc_column width=”1/2″][vc_column_text]

Jobbar du på ett regionalt resurscentra och känner att du vill dela med dig av det du kan och det ni gör?
Skicka ett mail till webbredaktör Juha så bokar vi tid för en intervju.
juha.salo @ live.se

[/vc_column_text][divider line_type=”No Line” custom_height=”20″][vc_column_text]

Publicerat av Juha Salo, 2015-12-04

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/1″ animation=”none” column_padding=”no-extra-padding” background_color_opacity=”1″][/vc_column][/vc_row]